KAKMAMMA

När jag kom till Frankrike så tänkte jag att, nä jag kommer aldrig att skaffa barn innan 30. Man måste ju leva livet, göra karriär etc. Men när man spenderat lite tid med två små prinsessor som flickorna i min aupairfamilj så är det lätt att ändra uppfattning, vilket är precis vad jag gjort... 'SKAFFA ALDRIG BARN!'

Tänk dig att gå från student, ute 4 ggr i veckan och inte ha ansvar för mer än sitt egna liv, till kakmamma, alltid med tissues i högsta hugg och en emergency plan in case att den yngre skulle glömma sin nalle på dagis (sanningen är att det finns ett lager av identiska nallar i en topphemlig ikealåda). När gamla damer stoppar oss på gatan och kommenterar hur "adooorable" dom är lyfter jag på ögonbrynen "MHMMM, vänta du tills vi kommer hem!" Smutskastande ord så som "I'm not your copain" och "I'm not gonna play with you anymore" är frekvent förekommande, så ovetandes om hur man egentligen skall hantera småbarn finner jag mig själv med svaret "So?", vilket slår med förvåning och får dem att hålla tyst. Whatever works, säger jag bara..

Sittandes på bänken i parken, med tushfärg på kläderna, kitty-tofsar i håret, matandes skrikande barn med kakor brukar jag tänka för mig själv, att om jag någon gång skulle råka få ungar (när jag är 40) så ska jag banne mig också ha någon som gör detta för mig.